fredag 20 juli 2007

Tillbaka i Sverige, men kampen fortsätter!

Befria Västsahara!

Nu har vi kommit tillbaka till Sverige igen efter sjutton oförglömliga dagar i Västsahara och Algeriet. Man kan nog säga att vi har haft en otroligt stor tur under hela resan. Allas hälsa har klarat sig oväntat bra, resorna har gått fint och de olika delarna i projektet har funkat toppen. Vi känner oss alla mycket otåliga för att fortsätta arbetet och kampen för ett fritt Västsahara. Dels gäller det nu att fortsätta driva Västsaharafrågan i Sverige och Europa, men också att fortsätta att utveckla SSU:s projekt i Västsahara.

Västsahara har nu för alltid en särskild plats i alla våra åtta hjärtan.

Framöver kommer ni att kunna följa vårt fortsatta arbete för ett fritt Västsahara här på bloggen. Det som händer snarast in i framtiden för oss är att det i början av augusti kommer att komma en delegation med våra vänner från Västsahara och besöka SSU:s kongress i Örebro. Det kommer vi självklart att rapportera om här på bloggen.

Vi ses på barrikaden! :-)

torsdag 19 juli 2007

Alger och hemresa

Gruppfoto pa delegationen i Alger

Idag har vi haft ett mycket intressant mote med World Food Program pa den svenska ambassaden, dar vi delade med oss av vara erfarenheter och tankar fran vistelsen i de vastsahariska flyktinglagren. Vi fick mojligheten att diskutera om hur WFP arbetar for att bista den vastsahariska befolkningen och blev insatta i olika delar av den problematik de star infor.

Var tid i Algeriet borjar nu lida mot sitt slut och arbetet med att bilda opinion i Sverige tar nu sin borjan. Har i Alger fylls vi med gladje varje gang vi ser vastsaharas flagga vaja, just nu pagar namligen en festival som en del av det kulturutbyte som fins mellan Vastsahara och Algeritet.
Kulturfestivalen ar ett viktig medel for den vastsahariska befolkingen att na ut till omvarlden. Algeriets patagliga inblanding i detta visar att det deras stod for vastsahariernas situation ar stor.

Imorgon lamnar vi Algeriet och Alger for Sverige. Kampen har dock bara borjat for var del!

Ett disigt Alger dagen innan hemresan

tisdag 17 juli 2007

Sportaktiviteter samt avresa fran flyktinglagren

Bilder fran sportaktiviteterna:

Idrottsledarna Alexander, Malin och Ahmed

Volleybollturneringen sätts igång

Spelet är jämnt

Det eftertraktade priset: Anna Lindh Volleyball Prize

Glada vinnare

Under siestan är det för varmt för sport

David och Ahmed på väg in för siesta

Fotbollspriset: Olof Palme Football Trophy

En fotbollsmatch sätts igång av domare Ahmed Hassan

Gult mot vitt i finalen

Vem ska avgöra?

Prisutdelning

Laget från Smara vann priset

De sista dagarna har vi spenderat med att genomfora de mer praktiska delarna av projektet. Igar gick startskottet for fotbolls och volleybollturneringarna i flyktinglagret Smara. De var valbesokta, uppmarksammade och mycket uppskattade. Priserna som delades var en hyllning till Anna Lindhs och Olof Palmes engagemang for Vastsahara. Var forhoppning ar att detta bara ar borjan pa ett fortsatt lyckat ungdomssamarbete.

Det ar med stor tyngd i hjartat som vi nu tar farval av alla de harliga manniskor som vi mott under var vistelse i Vastsahara. Det har varit en oforglomlig tid och ett sant privilegium att fa ta del vastsahariernas vardag och fatt uppleva deras fantastiska kultur. All den kunskap, inspiration och gladje som vi berikats med, hoppas vi kunna dela med oss av under den viktigaste delen av detta projekt, namnligen uppfoljningsarbetet. Vi ser fram emot det fortsatta arbetet med att uppmarksamma vastsahriernas situation och varan gemensamma kamp for ett fritt Vastsahara.

söndag 15 juli 2007

Oro for framtiden

Under dagarna som gatt har vi bland annat haft ytterliggare en workshop, denna gang tillsammans med kvinnocentret i Smara. Vi markte en tydlig skillnad mellan workshops som enbart bestar av kvinnor, till skillnad fran nar det ar bade kvinnor och man. Diskussionerna blev djupa och mer ingaende om kvinnornas med och motgangar. Det ar hoppet om en sjalvstandigt Vastsahara som far dem att kampa vidare, men vi forstod ocksa pa kvinnorna att det fanns en underliggande oro for att vagen till sjalvstandighet kan bli en kamp om liv eller dod.

Ett mote som blev valdigt kanslosamt for flera av oss var nar vi besokte boendet for krigs och minskadade. De flesta av de boende var man, och manga hade bott pa dar i over tio ar. Deras berattelser skildrade allt fran tortyr tillsammans med langre fangenskap i Marockanska fangelser och minskador fran det ockuperade omradet. Det ar sorgligt att konstatera att Marocko an idag begar overgrepp mot den Vastsahariska befolkningen som bor i de ockuperade omradena, och att omvarlden ger sitt passiva stod.

En av vara framsta uppgifter nar vi kommer hem till Sverige ar att arbeta for att det internationella samfundet ska stodja Vastsahriernas kamp for sjalvstandighet. Vi tror att okade patryckningar fran omvarlden kommer oka chanserna for en fredlig losning pa denna 30-ariga konflikt.

Pa besok i flyktinglagret i Aaiun. Har finns
en av valdigt fa vattenresevoarer


Overallt finner man containrar som kommit fran olika hjalporganisationer

Workshop med vastsahriska ungdomar


torsdag 12 juli 2007

Vilket land, vilken kamp!

De vastsahriska kvinnorna har en stark stallning i flyktinglagren

Roda korset finns pa plats for att hjalpa till

For varje dag som gar far vi en djupare inblick i vastsahariernas liv och deras kamp for sjalvstandighet. Varje dag i lagren ar full med nya upplevelser for oss. En av de sakerna som redan nu har overraskat oss mest ar den starka stallning som kvinnorna har. Manga av kvinnorna aker till olika delar av varlden for att utbilda sig, till exempel till Kuba, Spanien, Libyen och runt om i Algeriet. De flesta som utbildar sig flyttar sedan tillbaka till flyktinglagren for att lara ut och anvanda sig av sina kunskaper.

Vi slutar aldrig att imponeras av den sprakliga bredden. Har talas franska, spanska, arabiska, engelska och lite tyska. Kvinnorna deltar i princip i alla samhallsomraden, och levnadsvillkoren ar generellt sett jamlika, men de stereotypiska varderingarna om vad som anses traditionellt manligt och kvinnigt ar fortfarande en del av kulturen, i manga avseenden likt Sverige. Det kvittar vilka manniskor vi an moter sa gar det aldrig att ta miste pa deras brinnande engagemang for ett sjalvstandigt Vastsahara.


Det blir manga och langa bilfarder i oknen

Vi har i dagarna bl.a. besokt militarmuseet, organisationen for vastsaharier som forsvunnit under ockupationen, talat med ungdomsministern och ungdomar pa ett nybyggt ungdomscenter. Den marockanska regimen visar ingen nad mot mot de vastsaharier som bor i den ockuperade delen av Vastsahara. Demonstranter torteras och rovas bort, marockanska poliser valdtar kvinnor och barn i deras egna hem, allt for att fa vastsaharierna att ge upp sin kamp, vilket marockanerna aldrig kommer att lyckas med. Ordforanden for organisationen for de forsvunna uttryckte det sa har:

"Vi har inte plagats har i 30 ar for att ge vara barn nagot samre an demokrati"

Igar traffade vi Vastsaharas president Mohammed Abbelaziz och en av chefsforhandlarna for Polisario. I likhet med den ovriga vastsahariska befolkningen fick vi aven har ett varmt valkomnande och ett bra samtal om det aktuella laget och vart framtida samarbete.

Igar och idag vi fick aven mojligheten att besoka den nationella tidningsredaktionen, radion samt TV-kanalen. TV-huset har sen mars 2007 flyttat in helt nybyggda lokaler och har nu tillgang okej utrustning och flera lokaler. De senaste tva aren har de provsant nyheter via internet, men hoppas inom de narmaste veckorna sanda via satellit, for att na ut till hela varlden. Pa radiostationen fick Magnus mojlighet att tala a delegationens vagnar via radion till det vastsahariska folket.

Avslutningsvis nagra ord om det vastsahariska folket. I ett avseende lever de i ett samhalle som andra stater bara skulle kunna dromma om. Solidariteten mellan manniskorna har ar av ett sallan skadat slag. Har lyser kriminaliteten med sin franvaro, vilket aterspeglar sig i det 100-tal poliser som finns pa en befolkning pa upp till 160.000 manniskor. Alla ar valkomna till varandra, har star dorren alltid oppen.


Efter en lang dag med workshops tillsammans med vastsahariska ungdomar avrundades dagen med en fotbollsmatch
mellan Polisario och SSU


Vastsahriska barn i flyktinglagret Aaiun

Pa besok hos Vastsaharas president Mohamed Abdelaziz

Att tillgangen pa vatten ar livsavgorande i oknen ar alla
smartsamt medvetna om. Stora som sma.

Marocko har spridit ut miljontals minor i oknen.
Dessa delar idag Vastsahara i tva delar.

söndag 8 juli 2007

Nu ar vi framme i de vastsahariska flyktinglagrerna

Natten till den 7 juli landade vi pa flygplatsen i Tindouf efter en mycket turbulent flygresa. Det forsta som slog emot oss var den sahariska hettan. Resan ut till flyktinglagret gick bra och vi befinner oss nu i lagret som heter den 27 februari. Vi bor hos tva olika familjer och vi har blivit mycket val omhandertagna.

Om dagarna nar temperaturen upp till 45 grader och det kan liknas vid att sitta i en het bastu. Pa formiddagarna och kvallarna ar vi ute pa uppdrag medan vi tillbringar de varmaste timmarna inomhus. An sa lange ar alla friska och vi hoppas att det haller sig sa hela resan ut. Vi ar som en del av familjerna. Trots att varmen ibland kanns olidlig sa gor var fantastiska sammanhallning det mycket lattare.

De tva senaste dagarna i lagret har vi fatt en forsta rundvisning i vart lager dar vi bland annat har fatt se hur sjukhuset ar uppbyggt och under vilka knappa forhallanden de tvingas arbeta. Vi har aven fatt besoka kvinnokooperativet, dar kvinnorna tillverkar olika sorters hantverk sasom smycken och mattor.

Idag har vi hallt var forsta workshop med Polisarios ungdomsforbund Ujsario, dar temat for dagen var ledarskap. Det gick jattebra och vi ar sakra pa att resten av vara gemensamma aktiviter kommer att bli minst lika bra. De kommande dagarna har vi manga aktiviter inplanerade, fortsattning foljer.....

Framme i lagren. Matrasoner och talt.

Nagra av deltagarna pa en workshop.

Ujsarios berattar om sitt ledarskapsarbete under en workshop

fredag 6 juli 2007

Tva dagar i Alger

Mohamed, Malin och Natasha redo for att ge sig ut pa Algers gator

Det ar varmt pa gatorna i Alger

I onsdags natt efter mellanlandning i Frankfurt kom vi antligen fram till Alger. Efter en taxifard i skrotbilar kom vi till vart hotell som var riktigt fint och frascht. Pa morgonen tog vi en tur pa stan dar vi snabbt upptackte att vi var sa gott som de enda turisterna i hela stan. Har gar det tjugo man pa en kvinna. Hela dagen var det firande av nationaldagen och bilar som tutade. Det var ocksa fullt av poliser pa gatorna eftersom man fortfarande har undantagstillstand.

Pa eftermiddagen lyckades vi anda turligt nog hitta en del sportgrejer som vi kopte med oss till turneringarna i flyktinglagren. Senare blev vi inbjudna till den svenska ambassadorens residens dar hon bjod pa middag. Det blev ett spannande och personligt mote med troligtvis Sveriges gastvanligaste ambassador. Pa kvallen var det de sista planeringarna infor resan pa hotellet som gallde. Har ar det tomt pa gatorna efter atta. Allt som allt en spannande och larorik dag.

Idag har vi forberet oss for resan inatt da vi ska aka ner till lagrena nara tindouf, en resa pa over tre timmar. Dessutom har vi letat efter klader till Ahmed som har forlorat sin vaska da den inte kom fram nar vi landade. Tyvarr hittar vi inga affarer som har oppet eftersom det ar helgdag och stangt.

Vi rapporterar snart igen!

Det algeriska parlamentet ligger mitt i stadskarnan

Magnus handlar sporttrojor till turneringarna i flyktinglagren

Malin och Mohamed i intressanta diskussioner om Vastsahara
med den svenska ambassadoren Helena Nilsson Lannegren

onsdag 4 juli 2007

Första anhalten blir Alger

Idag reser vi. Först bär det av till Algeriets huvudstad Alger i två dagar, sedan fortsätter vi mot de västsahariska flyktinglägren i Tindoufregionen på gränsen mellan Algeriet och Västsahara. Där beräknar vi vara framme på natten mellan fredag och lördag. Det blir en hel del resande innan vi är framme. Nästa inlägg vi skriver blir från utlandet. Följa gärna med oss i vårt arbete här på bloggen!

Västsahriskt flyktingläger i Tindoufregionen

måndag 2 juli 2007

Avresa till Västsahara på onsdag!

På onsdag är det dags för avresa för SSU:s västsaharavolontärer. Här är en bild på volontärerna under en av planeringsdagarna i Stockholm.


Deltagarna är från höger och bakåt:

Natasa Mirosavic, Helsingborg
Sandra Sotero, Stockholm
Ahmed Hassan, Linköping
Mohamed Hama Ali, Kungälv
Malin Appelgren, Trelleborg
David Berggren, Uppsala
Alexander Benfatto, Huddinge

På bilden saknas projektledare, Magnus Manhammar från Karlskrona, som håller i kameran.

Från och med onsdag kommer du att kunna följa SSU-delegationens arbete och upplevelser direkt här på bloggen.

VILKEN MUR? VILKEN OCKUPATION?

Det är de vanligaste frågorna vi får när vi berättar att vi kämpar mot en över 30 år gammal ockupation och mot världens längsta mur som delar ett land i två delar.


Är det Palestina, brukar folk fråga.

Nej, det är det inte.

Det är Västsahara!

I över 30 år har den marockanska armén ockuperat två tredjedelar av Västsahara. Trots inbördeskrig, FN-ingripande och protester från omvärlden har inte Marocko dragit sig tillbaka från Västsahara. Istället har man bara fortsatt att misshandla civilbefolkningen och utnyttja landets naturresurser. Marocko har till och med delat Västsahara på mitten genom att bygga världens längsta mur med taggtråd, cement och ett par miljoner minor.

Nu får det vara nog! Det västsahariska folket måste få sin frihet! Det är därför vi från SSU nu har bildat ett Västsaharanätverk. Efter många år av samarbete med befrielserörelsen Polisario kommer vi nu att intensifiera vårt samarbete med bland annat ett biståndprojekt som vi sätter igång med den 4 juli.

Mellan den 4 juli till den 20 juli kommer vi att skicka ner en volontärgrupp som ska arbeta tillsammans med Polisario nere i de västsahariska flyktinglägren. Gruppen består av åtta personer som alla har en bakgrund i SSU eller i arbetarrörelsen. Syftet med projektet är bland annat att annordna workshops i demokrati och ledarskap, men också att hålla i fotbolls- och volleybollturneringar för lägrens unga.

Vill du följa volontärgruppens arbete i Västsahara och södra Algeriet är det bara att hålla ögonen på den här bloggen.

Välkommen i kampen!